Vissa barn har alltid problem med öronen, öroninflammation hi & dit, andra lyckas alltid krångla till det med halsen. Jag är den andra. När jag blir förkyld går jag med total igenbommad hals i en vecka innan den rinnande kranen till näsa och ett bankande huvud sätter in, om inte...
...om inte det blir som i onsdags kväll då jag kände mig en aningen febrig och förberedde mina kollegor på att jag kanske inte kom till jobbet dagen efter. Hej hå och nu var vi här. Efter en ömsom kylig, ömsom über varm natt vaknade jag totalt borttappad (mer än vanligt alltså...) och insåg att det inte såg så bra ut för min del. En hals som var igenmurad och med feber som inte ville flytta ut, sa jag hej till farbror Doktorn och fick penicillin mot halsfluss. Halsbarn I am!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar